Detta är ett verksamhets och policydokument

Detta är ett verksamhets och policydokument. Det beskriver vem vi är, har för inriktning, hur vi ser på utvecklingen och med vilket allvar vi bedriver vår verksamhet.

Dagens jordbruk ställer stora krav på kunskaper och erfarenhet på dem som driver en gård. Arbetet måste bedrivas rationellt för att få lönsamhet. Man bör utnyttja utrustning och teknik av senaste slag, för att kunna konkurrera arbetsmässigt och prismässigt på marknaden. . Därtill kommer olika krav på hur saker och ting skall skötas från olika myndigheter och styrande instanser. De är oftast väl så omfattande och ingripande i verksamheten. Många gånger kan de vara svåra att följa, då olika myndigheters krav ibland motsäges av andras.

Det finns inga bra riktlinjer för vilka krav som skall gälla övergripande av de aktuella instanserna.

Den svenska expertgruppen vid Lantbruksuniversitetet konstaterar detta i betänkanden som Sveriges veterinärförbund tagit del av och skriver om i sin tidskrift.

”För att förbättra kvaliten i djuruppfödningen, ställs stora krav på kunskap hos dem som bygger upp och driver djurbesättningarna, men även hos rådgivare, myndigheter och veterinärer som reglerar djurhållningen.

Behovet av förebyggande hälsovård, kvalitets-program, och uppföljning ökar.

Större djurbesättningar ger möjligheter till att avsätta mer resurser för professionellt arbete med djuromsorg, kvalitetssäkring, smittskydd, livsmedelssäkerhet och arbetsskydd för personal.

Vi söker på alla sätt rätta oss efter vad som föreskrivs för vår verksamhet, men ser också bristerna, inte minst i erfarenheter av modern djurhållning. Sverige vill ju lägga ner så stora ambitioner enligt den svenska modellen.

Dagens konsumenter har också ett uttalat krav på kvalitet, som fordrar strukturella ändringar mot tidigare.

Det är nu även nödvändigt att ha full kontroll och spårbarhet genom alla led i produktionen av köttprodukter.

Marginalerna i verksamheten, är små och ger i stort sett mycket lite utrymme för någon utveckling att tala om. . En felsatsning, vare sig den skulle ge framtida fördelar eller vara alltför försiktig och inte omedelbart ger förväntat resultat, kan bli direkt ödesdiger. Verksamheten måste därför renodlas och stringent fokuseras på det som måste göras och att det ger utsatt resultat.

Gården har varit i familjens ägo sedan 1964. Verksamheten var i början ett vanligt tradtionellt jordbruk, med mjölkkor, grisar och spannmåls- oljeväxt och sockerbetsrodlingar, men den inriktningen övergick till en mera renodlad köttproduktion i samband med omställning 90 och sockerbrukets nedläggning .

Inriktningen ändrades därför successivt till köttproduktion med stödjande växtodling, i slutet på 1980-talet.

Gårdens drift sköts av familjen, 1 anställd och med förekommande inhyrd personal.

Gården har idag uppnått en djurbesättning på c:a 350 köttdjur av rasen Charolais och en del djur är i korsningsavel. Ett 60-tal renrasiga dikor bildar basen i produktionen samt att dikalv köps in för slutuppfödning. Vi hoppas kunna utveckla verksamheten till det dubbla antalet djur med effektiviseringar och bättre utnyttjande av marken.

Växtodlingen består av vall, spannmål, ärtor, majs och senap. Delar av marken odlas ekologiskt och gården med djur är snart certifierad i Svenskt Sigill.

Utfodringen utgörs av hemmaproducerat foder, förutom salt, mineraler och morötter som köps från ett närliggande packeri.

Alla djur har tillgång till öppna ligghallar med utevistelse året runt.

Gården är självförsörjande av el genom delägande i 2 st vindkraftverk.

År 2001 utnämndes gården till ”Årets köttproducent på Gotland”. 5 år i rad har den tilldelats ”Trippel A-diplom” för högsta kreditvärdighet.

Vi har valt nötdjur med tonvikt på rasen Charolais efter noggranna studier i vår omvärld. En ras som är naturligt mycket tålig,har bra temperament, motståndskraftig mot sjukdomar, ger kött av hög kvalitet och passar bra in i våra kvalitetkrav.

Studierna visar också att marknaden - konsumenterna gärna prioriterar kött från denna ras. Köttet har bra smak,ätkvalitet och utseende.

Vi fick klart för oss,om vi skulle marknadsföra oss till en speciell handelpartner och deras önskemål, att det skulle kunna bli till nackdel för oss, om vi inte skulle kunna klara av att leverera kött i den takt med en ökande efterfrågan skulle kräva. Vi sökte därför samarbete med andra intresserade gårdar som vi samarbetar med. Idag är vi sju uppfödande gårdar som levererar ca:1200 djur per år.

Djuren säljs till Charolaisgruppen Gotland HB, som vi är delägare i och djuren slaktas av Swedish Meats i Visby, c:a 17 km från gården. Djuren transporteras inte långa vägar och utsätts inte för onödiga stresspåkänningar.

Köttet marknadsförs främst i Stockholmsregionen och på Gotland under varumärket Charolaiskvalitet Gotland av Stockholms Butikskött som köper djuren som helfall.

Vi har fått ett mycket gott mottagande på marknaden och har genom samarbetet fått en bra leveranskapacitet och fungerande logistik som verkligen behövs för att möta kundernas krav.

Vi har funnit det nödvändigt att själva utveckla en del metoder och utrustningar för att bli effektiva i vår verksamhet baserade på europeiska regelverk. Både för en human djurhållning, hantering och omsorg, kvalitetssäkring av köttproduktion samt arbetsskydd.

En del av detta har ännu inte hunnit anammats av svenska myndigheterna.Det är ett så stort antal lantbrukare, som håller på att ställa om sin verksamhet till köttproduktion och det till större enheter och då finns behov av effektiv utrustning.Myndigheterna i Sverige avvaktar och bromsar utvecklingen här.

EU föreskriver att alla nötdjur skall vara märkta med unikt identitetsnummer. En identitet som skall följa djuret från det att det föds till dess att det slaktas. Något som är väsentligt för att kunna spåra sjukdomar, smittspridningsvägar och dess utbredning.

Det är bestämt i ett EU-direktiv att alla djur skall ha märkbrickor i båda sina öron. Detta för att det skall vara lätt att kontrollera. Om ett djur förlorar ett märke så skall det omedelbart ersättas. Tyvärr så händer det ganska ofta och även att det andra märket också tappas.

Metoden tycker vi nu inte är tillräckligt säker att använda i vår verksamhet. Dessutom måste avläsningen av respektive identitet göras okulärt, med risk för att det då också kan bli fel. Något som skulle inverka högst menligt på vår kvalitets-uppföljning. Det hämmar också utvecklingen mot en mer rationell och hanteringsvänlig djurhållning.

Vi har på försök anskaffat ett elektroniskt märksystem, en märkning som bättre säkerställer identiteten ger möjligheter till rationell hantering och följer djuret livet ut.Det är en bolustranspond som läggs i nätmagen och automatiskt avläser ID-numret när ett djur drivs in genom en fålla och passerar en läsare. Detta sker i samband med varje planerad, eller annan påfordrad, ihop-drivning av djuren.

Vid sådana tillfällen kontrolleras alltid ID-märkningen enkelt . .Har ett djur tappat bägge märken finns ett id ändå.Man kan även då beställa öronbrickor för isättning nästa gång djuren ihopsamlas. Vi gör regelmässigt viktkontroll för att se tillväxt, kontrollera kondition, dräktighet och eventuella behandlingar.

Det är avgjort en stor fördel för oss att ha det på det sättet då verksamheten fordrar betydligt mindre personal.

Ännu finns inga av Svenska jordbruksverket godkända elektroniskt avläsbara märksystem, då man vill avvakta och se vad som kan komma att ske inom EU.

Vi har ansökt hos Jordbruksverket att som försöksgård skulle få använda denna utrustning som komplement till ordinarie märkning men fått avslag i flera instanser.

Det är nödvändigt att driva ihop djur, för att kontrollera kondition, tillväxt och ge olika typ behandling. Varje sådant tillfälle innebär stora påfrestningar för både människor och djur samt är förenat med risker för skador. Antalet sådana tillfällen måste därför minimeras. Vid varje tillfälle måste det noga penetreras, om det som kan vinnas vid en insamling, motiverar risktagandet det innebär.

I köttproduktion idag har djuren mindre daglig kontakt med människor än dom hade tidigare.På vår gård går alla djur löst i öppna stallar eller på betesmarker.

På åker/vallbete i mindre hägn är problemen mindre, medan i stora hägn och särskilt på naturbete, medför det otvivelaktigt stora risker. Marken är ojämn och djuren rör sig snabbt, okontrollerat och oförutsägbart. Risken för benbrott, klämskador, attackering o likn. är klart överhängande för både djur och människor.

Vi har genomfört flera försök att få fram metoder och lämpliga utrustningar för att rationellt och riskfritt, för både djur och människor, kunna driva ihop djuren. Resultaten har varit skiftande beroende på betesmiljön, men behovet av lämplig utrustning är övervägande akut.

Till hjälp i vår hantering, har vi utvecklat en mobil hanterings-anläggning med nödvändig utrustning samlad i en enhet, som kan kopplas till en bil eller traktor. Den underlättar insamling av djur, fixering av djur för behandling, dräktighetsundersökning, märkning, klippning, vägning och sortering av djur.

Med elektronisk avläsning och dataregistrering av identitets-märkningen kan verksamheten rationaliseras väsentligt och göras med mindre personalinsatser.

Vidare har vi utvecklat en annan mobil utrustning, som gör att man utan risk kan fånga in enskilda djur och tex. hjälpa en ko vid kalvning med komplikationer. Kon kan fixeras , kalven hjälpas fram med en speciell förlossningsanordning.Vidare finns en speciell kalvbox med våg och utrustning för märkning och behandling.

En tragisk olyckshändelse i vår närhet påvisade behovet att ha en sådan utrustning vid sådana tillfällen.

Vi har för den tilldelats utmärkelsen ”Årets arbetsmiljö produkt” och ”Årets nyhet” på ELMIA lantbruksutställningen 2006

Vad som är kvalitet hos kött, är svårt att få en i alla avseenden sakligt objektiv uppfattning om. Givna kvalitetsfaktorer är dock bl. a. Köttets utseende om det används tillväxtbefrämjande medel i uppfödningen,trygghet i ursprung marmorering,m.m. Mer subjektiva faktorer, som , ätkvalitet och smak, bedöms av dem som tillagar och äter av köttprodukterna.

Förhållanden, som blir möjliga att konstatera, först efter det att köttprodukten nått ända fram till konsumenten, blivit tillagad och avsmakad.

Därför måste det gå att spåra produkten tillbaka genom alla led i hanteringen och från vilket djur köttet kommer.Där jobbar vi med ett samarbete slakteri,styckning,packetering,och butik med ursprungsmärkning på köttpaketet i butik.

Vår produktion är kvalitetssäkrad genom Swedish Meats Scan gourmet program och Sveriges Bönders Miljöhusesyn.Vi arbetar även med certifiering i Svenskt Sigill. Till det har vi en egen uppföljning av alla våra djur, för att det skall ge bästa kvalitet på köttet.

Vi vill att gården skall utvecklas än vidare och kunna ha fler köttdjur i en omfattning som mark och jord kan föda och att driften kan skötas som tidigare med familjen som drivkraft. Det kräver att vi måste ta tillvara alla möjligheter att hantera verksamheten ytterst rationellt.

Vi följer noga upp varje djur, vad det kommer ifrån, har för avelsbetingelser, hur det växer och utvecklas. Vi har upprättat planer på hur vi skall göra och vet vad det ger för resultat. Ingenting är dock så bra att det inte går att göra bättre.

Vi gör försök med olika strategier i utfodring, naturligtvis med miljön i fokus,och att djuren har det bra under sin livscykel och försöker minimera all hantering, som kan utlösa stress, oro och aggressivitet. Vi vet att det senare lätt ger skador på djuren, men inte med säkerhet i vad mån de hormoner som frigörs av stress, och det har för inverkan på köttkvaliteten.

Det är nu en mycket krävande och långsiktig process, då det slutgiltiga resultatet inte framkommer och uppdagas förrän det att slutkonsumenten har sagt sitt om köttprodukten.

Det tar många cykler av ett dylikt tillvägagångssätt, för att få ett statistiskt säkerställt underlag, så att det går att konstatera resultat.

Vi vill ha en köttproduktion som ger bästa tänkbara kvalitet och ha full kontroll av hantering och i processen.

0498-360 61, 0703-13 60 61 www.sojdungs.se Sojdungs Gård, Fole, 621 75 VISBY